Tysken och apan lever drömmen!

Och Gud sade... Jag ska ge dom en ny sorts apa! Det har varit ett tufft år för människorna. Eurokris, jasmineuppror, krig, svält, död och lidande. Men nu ska de få något att glädjas åt, en ny sorts apa.

De kommer att kalla apan för Lesula, vetenskapsmännen kommer att hitta på ett latinskt namn åt apan så att de kan hålla ordning på alla dessa otaliga apor. Vetenskapsmännen kommer att kalla apan för det för Cercopithecus lomamiensis det får bli en slags markatta. Det är viktigt för människorna att hålla ordning bland aporna och placera dom i olika slags stamträd. Som denna apas närmsta släkting kommer de att lyfta fram ugglemarkattan. Det kommer att bli en helt ny sorts apa för människorna att studera.

Jag ska skapa skapa apan i min avbild, den ska ha glansiga drömmande bruna ögon som påminner människorna om grubblande barn, påtända uteliggare, foton av Usama bin laden och bilder av Jesus. Jag ger apan en lång rak nos och en fjunig överläpp. Skägget ska vara jämt och fint, en fyllig gyllengul skepparkrans som sträcker sig hela vägen runt apansiktet. Munnen blir nog mest ett litet streck. Det här ska inte vara någon pladderapa som gormar och skriker, utan mer en tyst funderarapa med något filosofiskt i blicken.

Ja det här är vad människorna behöver just nu, en ny sorts apa. Det kommer att bli en sensation utav sällan skådat slag. Människorna kommer kanske att ordna en fest för att fira den nya apan. En releasefest kan de ordna med skogsrave och psykadeliska droger djupt inne i Kongos djungler där den nya apan ska bo. Det blir dans, sång och musik. Apan kommer kanske inte att uppskatta all uppståndelse och oväsen. Men den kan nog ändå erkänna att det är en fin gest utav människorna att ordna en hyllningsfest till dess ära. Ja den nya apan ska skänka människorna glädje, hopp och nya perspektiv i tillvaron.

Så får det bli... En ny sorts apa. Ny apa släpps om tre ,två, ett.....

 Läs mer om den nya apan här http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/ny-apa-upptackt-i-afrika

//Tyskaapan//

Frukten har funnits i vår värld så länge som människan har var människa. Den fyller sin funktion vilken är att ätas. Den är god, estetiskt tilltalande och förpackad i en biologisktnedbrytbar förpackning, det så kallade skalet. Det finns inget ont i en vattenmelon eller ett williams päron. De tillhör vad som kallas naturens skafferi och vilket buffébord moder jord dukar upp till.

Nu bor jag ovanför odlingsgränsen men jag kommer ihåg mitt första möte med ett bigarråträd. Färska små bigarråer hänger där bara för att plockas och ätas. Jag var ungefär elva år gammal och parkerade mig uppe i fruktträdet för att girigt proppa truten full med de små godbitarna.

Sen så går det inte att förneka att det pågår en hel del lidande och exploatering på grund av frukt. Sydamerikanska bananbönder dör i cancer på grund av giftig besprutning som de hanterar i sitt arbete. Många av dem utnyttjas i orättvisa lönesystem. Den Israelska Jaffa apelsinen har blivit ett politiskt slagträ där den används, eller snarare ickeanvänds för att bojkotta landet och dess politik. Det finns genmodifikation och ekologiska alternativ. Listan hade kunnat fortsätta men det gäller att skilja på hönan och ägget. Frukten i sig är god, den är till för att mätta magar ovsett din religösa tro eller vad det nu kan varar. men den går även att använda frukten att spä på mänsklig girighet, det här vet de flesta redan.

Jag är inte vetenskapsman men hur uppstod då frukten? Genom evolution skulle jag anta, det är de mest lämpade frukterna som överlevde. De som klarade klimat och efterfrågan bäst. Frukterna mognade runt om i jordens grönska och åts upp och skets ut eller bara ruttnade. De som var bäst på att sprida sig och populärast bland däggdjuren tog sig längst. Frukterna och grönsakerna med färgerna gul och röd signalerar att de är goda och ätbara till den mänskliga hjärnan. Dessa färger signalerar hunger hos oss människor. Det här vet Mc Donalds loggans designer som ett exempel.

Ett litet sidospår här är den moderna berättelsen om tomatplantorna på Aitik gruvans slighögar. Rötslam tas emot i Aitikgruvan. Företaget får betalt för att ta emot människobajs från tätbefolkade ställen där det finns gott om skit som tex Stockholm. Skiten tas emot uppe i Gällivare där den blandas upp med jord, gräsfrön och sten för att sedan schaktas ut över slighögarna där det växer så det knakar. På så vis löser man problem med spridning av stendamm. Men det växer inte enbart gräs på dessa högar, det växer även tomatplantor. De små tomatfröna har gjort en lång resa från växthus och soliga sluttningar runt om världen in i hungriga människokäftar där de kanske blandats upp med olivolja, rödvin och mozzarella. Om tomaten i fråga har haft turen att möte en gourmé vill säga. Tomaten har sedan bajsats ut och fyllt upp i stadens kloaker för att sedan samlas ihop och fraktas upp till Gällivare.

Hela tiden har tomatfröet hållit sig intakt i väntan på att få sättas i jord och gro. Genom evolutionen har tomaten denna geniala överlevnadsinstinkt även om den moderna resan från buske till jord är både miljömässigt och geografiskt utmanande. Uppe på Aitiks slighögar sluts livets cirkel där fröet hamnar i jord och börjar gro. Synd att det inte är varmare här uppe då hade det gått att plocka tomater på industriområdet. Så det kan du säga nästa gång du bajsar i någons jordgubbsland. ”Var inte orolig jag fullbordar bara det naturliga kretsloppet!”

Slutsatsen är att frukten och människan verkar i en symbios, tillsammans är vi oslagbara. Frukten med sitt aptitliga fruktkött i oändliga smak och färg variationer går att ätas som den är eller kombineras med likasinnade i en fruktsallad. I gentjänst så skiter vi människor ut tomatfrön i grusvallar som hade kunnat mättat många fler hungriga munnar om förhållandena var rätta.

Frukten har även ett stort symboliskt värde för oss människor. Vi kan säga att vi skördar frukten av vårt hårda arbete när vi talar om en länge eftersträvad belöning, och vilken belöning det är. Tvätta persikorna och pilla av skalet på bananen så kan du få ta del av den uråldriga delikatessen… Färsk frukt.

//Apan//

Fick en släng av 28års kris förra veckan, kom fram till att jag gör i stort sett samma saker nu i mitt liv som jag gjorde när jag var nitton. Jag pluggar, festar åker snowboard och håller igång det sociala nätverket som på Facebook nu är uppe i runt 700pers. Med den enda skillnaden att hårfästet blir högre och att ansikten jag möter på Skarinska och andra dans lokaler ser yngre och yngre ut. Folket jag pratar med nuförtiden säger att de äger saker, det äger, någon blir ägd osv… Fattar ingenting, är någon sorts ägande rätt som jag har missat? När jag var nitton så chillade vi är det ingen som chillar någe mera?

I sin enmansshow ”The 90´s ett försvarstal” pratar Henrik Shyffert om hur vi människor väljer att identifiera oss själva med en tids period i våra liv då vi var på toppen av den sociala rangordningen. Det är därför den 60 åriga mannen går runt i manchester byxor, polotröja och kavaj med mockaarmbågar och pratar om att alla nya band bara försöker kopiera Rolling stones och Pugh Rogefelth.  Det var med andra ord bättre förr och förr varierar beroende på när vi är födda och vad vi väljer att identifiera oss med. Jag undrar om jag har nått brytpunkten i min våg av nyfikenhet på omvärlden? Efter en viss punkt dalar den och vi blir konservativa farbröder och gummor som blickar bakåt nostalgiskt och skräms av framtidens ungdomar. Med trådlösa, mobila internet uppkopplingar som spotifiar hem Lil wayne till sina I-phones medans de äter skollunch med en kajalmålad emo. Vi fattar snart ingenting. Det börjar bli hög tid  för 80taliserna att börja konservera sin kultursmak och omvärldsanlays. Det är oundvikligt alla ska vi den vägen vandra. Nostalgi är tryggt och varmt fängelse kanske man kan säga. För visst är det så att det var bättre för när jag...

Kokade spagetti och såg på Fresh prince i Bel air i vardagsrums soffan, spelade in blandband ett otroligt tidskrävande och svårt hantverk som redan gått ur tiden och bar t-shirten ovanpå flanellskjortan.

Det var antagligen inte bättre förr, det är antagligen bättre nu på många sätt och det kommer säkert att bli bra brukar man säga. Så jag ska försöka ta min egna nostalgi med lite perspektiv…

När jag var liten hade jag en kompis som hette Toski. han var fin han... Men han kommer nog bara bli bättre med åren

//Apan//

Ohoj! Förra månaden fick vi ett uppdrag av det förträffliga Arvidsjaurbonska reggea bandet Glesbygdn. Kom och spela förband till oss på vår jul fest i studion som ligger i Umeås folkets hus, gör covers på våra låtar och vi ska belöna er med ölbiljetter i överflöd..! Ja men självklart! sa vi och här är resultatet. En framtids folkmusikalisk tolkning av låten "Ta allt" Vi gjorde även egna versioner av Låtarna "Betong" och "Vi ska heldre dö" men inga av dessa verkar ha fastnat på någon kamera. Det här klippet har Emma Kakan Karlsson filmat med sin lilla foto kamera, stort tack till henne.

Orginal versionen av "Ta allt" Glesbygdn
//Apan//

På senare tid har det dykt upp några videos där Gnarly Boys musicerar. Det är grabbarna på Umeå tv som ligger bakom spektaklet... ljudet kan vara lite kackigt men det är ju Gnarly.
Tydligen så snurrar dessa videos på repat på Ume Tv.
Många i plugget berättar att de har suttit och ätit frukost när plötsligt mitt gitarr nylle, Fridas alvlika uppenbarerlse, Pärs micdans och Loves fnissande dykt upp och det är ju klockrent... Tjekit!

Minus live i Umeå tvs vardags rum

Spelningen gick fint. Love puttrade på med beatsen och jag klöste på strängarna. Axel monterade micken högt a la Liam Gallager i Oasis så jag stog på tå och ylade in i den, vi fick mkt bra respons från alla som var där och det tackar jag en en gång för.
Efter att vi kört våra låtar var det dax för Pirat snowboardfilmen Jolly Roger, bra grejer många galna trix och mkt puder ripp från de snö tyngda Alperna. Kände igen många av spotsen som Piraterna var och rippade på bla Sonnekophs pudrade skogar... Hasse Å hade en grym del med en massa sjuka rail trick som jag inte har någon aning om hur de utförs eller vad det kallas.
Runt midnatt klev sound of Gällivare på med rånarluvor, rök, lasrar och mullrande beats, de röjde på bra men tyvär hade det börjat glesna i leden vi det här laget. Men de som var kvar dansade desto mer och Sound of GW har redan tagit sikte mot att vara delaktiga i Goodfellas klubbkväll på Sharinska den 5 December, där kommer även Gnarly Boys spela live...

Jag och Love drog temporärt igång min gamla korvgrillnings business, tyvär hade vi felkalkylerat i utbud-efterfrågan grafen så i slutet av kvällen satt vi med 170kr minus i kassan och en 70st korvar med bröd i överskott.... Meeen det får väl bli korv buffe här framöver.. Korv fest tom..

Apa mot monster.... Airijoki mot Kjellson

//Apan//

Ja imorgon är det dax för apa mot monster att äntra scenen på Nationernas hus här i Umeå framf förhoppnings vis ett gäng ölande studenter.. Jag och Love har övat in ett sätt sett där vi kombinerar gitarr och munspels pop med galna elektroniska beats och effekter... så här ser playlisten ut.. Ska väl vara en överrasskning egentligen men jag tänker att de flest som läser det här inte kommer vara där..

1 Mellan hus av betong
2 Om vad du gör
3 Ut ur nått svart
4 Whit every heartbeat
5 Railway lullaby
6 Vintersaga
7 Tänker inte fråga
8 Skinny Love
9 Res dig stå upp

Det är vad vi har att bjuda på. Låt gudarna och flytet vara med oss och er.. Tjing tjing!


//Apan//

Det var ett tag sen jag skrev något här. Det har varit fullt upp kan man lugnt säga. Har flyttat till Umeå, hittat ett nytt kollektiv som kallas för Svalorna. Men tysken och apan fortsätter att pumpa ut levnadsglada iakttagelser till folket där ute även om vi inte längre bor under samma tak.

Vi bor alltså inte längre tillsammans, framgångs receptet Tysken och Apan har lagt några mil emellan sig. Men det är ju bara geografiska avstånd. I våra pickande små hjärtan finns det fortfarande alla minnen av tiden vi delat. Den tyska strategen och den Apiga Isbrytaren tillsammans var vi oslagbara… Snyft..

Nä men nu får det vara nog med sentimentalt dravel, vi blickar framåt och uppåt! I närmaste framtiden har jag en tenta imorgon ämnet är vetenskaps teori vilket innefattar hisnade begrepp så som. Ontologier materialistiska och Idealistiska. Epistemologier, empiriska och rationalistiska. sanningskriterier så som korrenspondens, koherens, konsensus och pragmatism. Ja det är ju ett helt nytt språk som kallas akademiska. Det hela är egentligen inte så märkvärdigt utan det handlar om hur man som forskare ser på världen och hur man arbetar vetenskapligt.

Min ludna skäggiga skalle är proppfull med konstiga nya ord och begrepp och biblioteket är fullt av universitets katter som man gärna vilar ögonen på. Det här är helt enkelt ett mycket fint ställe att vara på. Men vi har inte bara lärt oss en massa nya svåra ord vi har även nollats här på personalvetarprogrammet. Det innebär att man dricker en hel del sprit, badar med kläderna på, dansar limbo, håller tal om svampinfektioner i underlivet uppe på ap-berget och går på sittning i fin kostym. Rätt kul har det varit faktiskt, det är det svenska sättet att lära känna varandra på antar jag. Dricka sprit och leka larviga lekar .

Åkte snowboard i Lördags 19 September  var den tidigaste snowboard premiären jag haft i mitt liv utan tvekan. Bakom Tegs islada finns det ett litet dropp in torn och en line med ett pvc rör i som det går att glida på. Är jäkligt kass på jibbande men bara att få stå på lite snö igen gjorde mig barnsligt glad.

På Lördag har vi spelning med Gnarly boys i ett kollektiv på hallonvägen här i Umeå. Förutom oss så spelar ett band från Umeå som heter ”Lycka till” och ett amerikanskt punk band som heter ”Spoon boy”  Det är en akustisk spelning vilket känns rätt soft. Det är annonserat över hela jäkla campus och Ålidhem om detta evenemang. Ska bli intressant att se hur många som går in i ett punk hus. Vi har värvat en ny medlem till Gnarlys han heter Love Kjelsson och spelar på sina två kassiolatorer. Det hela blir någon sorts framtidsfolkmusik som känns hyfsat innovativ.  Love är en mycket fin man som kommer ifrån Kivik i Skåne. Han har tidigare spelat banjo och gitarr i en skotsk folk musik grupp, han är även arrangör för en folkmusikfestival i Skåne. Peppad på musik är han och gillar att fnissa och pilla på kassiolatorerna. Tillsammans har vi ambitionen att sprida framtidsfolkmusiken till folket i Umeå och eventuellt utanför.

Spelning blir fint dä!

Talar om svamp infektioner i underlivet nollnings knaserier..

Höres!

//Apan//

Två unga män uppfostrade på "YO!mtv raps" och "Fresh Prince i Bel air" begav sig till sina drömmars land Amerika närmare bestämt New York för att nafsa lite lätt på det stora äpplet.. Så kan man utrycka det

Eller så kan man säga att jag och Pär Isling var i New York i en vecka och var ju väldigt intressant. Vi bodde ute i en del av Brooklyn som heter Red hook, ett gammalt hamnområde som har gått från att vara en av de ruffigaste delarna av BK till att vara ett ganska hippt ställe med många islaltte sörplande ateljé arbetande konstnärer som hänger runt.

Vi lånade cyklar och tog oss runt i Brooklyn en dag när vädret var lite halv risigt. Pär hade en ganska tuff montain bike. Jag fick den rosa dam cykeln, BK är väldigt uppdelat men det tar inte mer en några minuter att ta sig från ett getto där svarta och portoricaner styrketränar i lekparken. Sen till ett ortodoxt judiskt område där män och pojkar i alla åldrar går runt med skägg, höghatt, rock och polisong lockar. Sen till ett välmående medelklassområde och vidare till ett hippster williamsburg.

En favorit i Brooklyn var Jay street många bra butiker och restauranter och mkt skrän och skrammel från människor som sjunger, säljer skivor eller bara hänger ut och slänger käft. Att babbla är något som New yorkarna har en fallenhet för. Varje dag tjattrade vi som apor, aldrig har så många stavelser lämnat min mun som under min vecka i New york. Varje natt sov vi som gossebarn utmattade av värme och ordbajsande. Vi sov även i samma säng jag och Pär och det trivdes vi bra med förutom när vi tryckte upp knän i varandras ryggar eller snarkade. Vi har inte umgåtts på ett tag men jag tror att Pär fick sin apkvot fylld efter 168 timmars kvalitets tid, inte att vi blev ovänner eller nått vi hade jäkligt kul tillsammans.

Det var en hel del som upplevdes under denna tid, så för att inte bli för detaljrik så kan jag ta några av höjdpunkterna i sammanfattningar.

Cykla på rosa damcykel i regnet utan tröja genom gettot.

Sjunga karaoke med en svart transvestit.

Se Pär få en av sina mer ovanliga tornedalsfyllor där han är övertygad om att det är en bra ide att åka på efterfest i en caddilac med en mexikansk kokain dealer som kallar sig för "The rat"

Gå på Moma och se vad Picasso, Warhole och Pollock mfl har haft för sig.

Hänga på Coney island där The Warriors slut scener spelades in och åka både The Cyclone och spöktåget som inte var så värst spökigt.

Få sitt första riktiga hip hop namn av en snubbe som sålde sina skivor på gatan. Han kallade mig J-boggie, smickrad som jag blev köpte jag skivan som han beskrev som hip hop, reggae, rock, rnb ganska heltäckande något för alla smaker.

Äta sushi till frukost, vegan tapas till lunch och monster burgare med extra flott till middag.

Åka ut till vischan i upstate New York och prata om zucchinis "världens vackraste grönsak" med en svår konstnär. Höra en ännu svårare konstnär citera Bob Dylan kl två på dagen utan varken ironi eller sprit i kroppen.

Träffa skelögda hillbillys som brottas med grisar och pröva repgungan ut i älven.

Se Prince Paul spela alla våra gamla hip hop favoriter på Beach partyt i Brooklyn med Manhattans skyline i bakgrunden. Inte veta om man får rappa med i N-ordet eftersom det är en massa svarta mäniskor runt omkring oss, svaret är nej det får man inte.

Isabellas brandstege med utsikt över Manhattan.

Bli full och fuldansa i Williamsburg till grym musik.

Dra en apklassiker och glömma visakortet i bankomaten mitt i centrala Manhattan, upptäcka katastrofen en timme senare, springa tillbaka till banken för att få veta att någon underbar människa har lämnat in kortet till kassörskorna i banken. Gå ut och köpa röda rosor till personalen, bli kallad för sweetheart av medelålders svarta kvinnor.

Det var en intensiv vecka med otroligt varmt väder. Staden New York är ett enormt högljutt monster som lever på pengar. Vi såg till att gå ut regelbundet för att mata monstret med våra dollar. Stort tack till vår värdinna Isabella Bollendorf som är en fantastiskt smart och godhjärtad människa...

Ps. Mer bilder kan dyka upp senare. Ds

Vi ses snart igen New York bajbe bajbe! 

//Apan//

Ja det är alltså så att jag och Perry Isling ska åka till New York den 10 till 17 Augusti... Den stora staden i väst som kan kallas många olika saker, kapitalismens mörka hjärta, världens huvudstad, hip hop Mecka, stort äpple, stad som aldrig sover o.s.v.. Ska bli mkt intressant, vi ska få knoppa i ett studentrum i Brooklyn hos en amerikansk tjej som Pär lärt känna i sthlm. Jag vet inte riktigt vad jag ska förvänta mig mer än att det troligen är en jäkla kontrast mot Lappland.

Det som jag vet om NY har jag lärt mig av film och musik, kanske lite i en skolbänk någonstans också. Men det är nog inte så smart att utgå i från de uppfattningarna. Det skulle vara som att sitta i New York och bygga en uppfattning om Sverige genom att titta på Änglagård och lyssna på Ulf Lundell.
Men skit i det nu kommer min fördomslista, så här ser det ut i New York.

1:Det ryker ur gatubrunnarna, självklart vet alla annars blir jag besviken.

2:Folk äter lunch på diners med medelålders tanter i rosa små dressar bakom disken, som fyller på ditt kaffe och kallar dig sweetheart. När Jerry Sindfield kommer in går den där basgången igång och han sätter sig i ett bås

3:I tunnelbanan rullar det någon stackars jävel runt på en skejtboard, han har inga ben men han har en sång. Sången sjungs "I have no legs I have no legs" om och om igen.

4:Folk står och rappar lite mest överallt, någon annan snurrar på skallen på en bit kartong i en park. De flesta som pysslar med detta är svarta och ser både farliga och spännande i en lagom blandning.

5:På de flotta barerna på övre Manhattan står sex and city kvinnorna och dricker cosmopolitans tillsammans med American psycho Michel Bates lookalikes. Allt är dyrt och snyggt, människorna är i medelåldern men har målat, klätt och botoxat sig till sin ungdoms glansdagar.

6:The Hudson är en flod tror jag som har sitt utlopp i New York. Vattnet är brunt och giftigt om du dricker en klunk blir du sjuk sjuk sjuk..

7:I byggställningarna hänger det apflockar av constructurs med gula hard hats, de har klippt av ärmarna på sin t-shirts och huvtröjor. De flesta har mustasch och roar sig med att ropa på damerna som passerar nedanför. "Hey baby how you doing come try my boloni!"

8:Överallt på gatorna är det gula taxibilar. De körs av indier eller pakistanier i turban som pratar mycket med en taipei accent medens de försöker hustla dig på pengar.

9:Folk på gatorna är otrevliga och stressade, men när du sätter dig i en bar så är alla väldigt öppna och sociala. Männen vill gärna prata om baseball.

10:När det blir mörkt kommer freaksen ut, i varje i liten trång gränd står det någon tvivelaktig typ i en röd kort skinnjacka. I ena örat har han ett långt örhänge och i handen har han en liten stilettkniv som han leker med. Dessa män är farliga och vill råna dig. Men om du som Crocodile dundee har en ännu större kniv och säger "Thats not a knive this is a knive" så lämnar de dig i fred och allt är lugnt.

11:Det går att köpa sneakers, all världens sneakers finns här, begränsade upplagor med självlysande sulor, retro modeller och allt däremellan

12:I China town hänger det flådda kaniner i skyltfönstrerna och det att köpa fyrverkerier året om, folk är korta med sneda ögon och de går väldigt fort med korta små ben.

13:Det är lätt att se vilka andra förutom oss som är turister eftersom de har på sig midjeväskor, shorts, vita strumpor, keps och glasögon med ett sånt där sol filter som går att fälla ned. Den här stereotypen hänger mest runt frihetsgudinnan och ground zero f.d  twin towers. De flesta av dem är amerikaner från en annan del av Usa, de semestrar i NY eftersom amerikaner ogärna lämnar sitt egna land, de flesta har inte ens ett pass.

14:På Time Square står det en man i kalsonger och hatt, han sjunger och spelar på en gitarr. Denne man kallas för the singing cowboy.

15:I Brooklyn är de vita människorna hippsters med färglada ray ban brillor, skägg och kort svart skin jacka. De svarta är hip hoppare och klär sig i vansinnigt stora t-shirts. Italienarna har kostym och oljig frisyr, de arbetar på de lokala italienska krogarna eller i maffian.  De portoricansca tjejerna har jätte stora örhängen och katt sminkning, de pratar högt och lite genom näsan, medens de viftar med sina långa målade naglar. Västindierna har på sig etiopiska färger och sjunger reggae låtar på kvällarna eller står och toastar under någon gatlykta.

Där mitt i den här smeten kommer jag och Pär gå runt och turista. När vi säger att vi kommer från Sverige kommer folk att blanda ihop det med Schweiz. En del av dem hade ingen aning om att vi pratade svenska i Sverige, de trodde att vi hade engelska som modersmål. Men de vet en sak och det är att det finns något som heter swedish meat balls.

Proove me wrong New York, vi ses i Augusti då.

//Apan//