Tysken och apan lever drömmen!

Voj voj vojne vilken helg i Kiruna. Vi anlände i Fredags och då var det träning i parken. Tre stycken hopp hade de lyckats styra upp och startfältet bestod av en 80pers så där. Det var ett gäng norrmän från Tromsö, lite folk från Tärnabys snowboardline och en hel massa kirunabor. Plus jag och Pavason som stolt reppade Gälka Warriors, på plats var ju även Dave, hunden Gandalf, Jenny degbro och Galla ett bra cru ett av de bästa tänkbara.

Ja tävlingen gick ju bra måste jag säga det visade sig att man inte var så ringrostig som jag kanske trott och efter en hel del huckande och trixande i hoppen fick jag klättra näst högst upp på prispallen. Längst upp stod Björn Lindgren och på en tredjeplats fanns Thomas "Knoddas" Johansson. Jag fick en prispåse med lite blandade goodies i bla en hängmatta, en hoddie och en natt på scandic hotell någonstans i Sverige inom ett år. Kan komma väl till pass om man skulle stå i tex Gävle en torsdagsnatt utan någonstans att sova, då är det bara att rycka fram presentkortet.

I damernas och och ungdomarnas kval hoppade jag även in som speaker ett tag och ordbajsade lite. Drog lite spontana referenser till höger och vänster. Försökte komma ihåg hur El Gato skötte micken under sina glansdagar. Jag yrade något om att en av juniorerna åkte som att han var bestatt av Craig Kellys ande.... vila i frid

Kom fram till att jag har gjort det här med snowboardtävlingar ett bra tag. I början var man en liten knatte som var sjukt nervös och stod och darrade i väntan på att droppa in. Nu går man loss på micken snackar lite skit och gör några gamla beprövade snowboardhopp. Man har helt enkelt blivit en gammal räv på scenen. Redo att axla manteln från snubbar som Karlstads Göran Andersson. Skäggig är man oxå, uppe i starten är det mest babyface killar och lite tonårsfinniga rippers som aldrig hört talas om handgrävda pipes eller Jeff Brushie. Men det känns ändå som att det är bra folk som kommer bära vidare snowboard-arvet. Den här sporten brukar dra till sig de skönaste, mest kreativa och levnadsglada människorna.

På kvällen var det husfest hos Viktor Björnström och vilket höjdarkalas det blev. Jag tror att hela startlistan hade tagit sig till Viktors föräldrars hus för att dricka ljummen pilsner och skräna på.
Jag brukar tycka att det är rätt jobbigt med partytrubadurer som ska spela Creedens tills grannarna klagar, men i Lördags blev jag själv en trubadurdude jag har nog egentligen alltid velat vara en trubadurdude. Spelade den gamla Bob Marley klassikern "get up stand up" och nedervåningen brast ut i spontan allsång jävligt kul, galen känsla.. Norrmännen var ju fullast utan tvekan försök förstå vad en apad norrman säger till dig där han står och sluddrar med en flaska sprit i näven ha ha trevliga gutter var det iaf..

Resultatlista

NSD rapporterar

Nu är jag hemma i Gällivare igen, tror att grabbarna skulle kika in.... Later skaters!

//Apan//

Vi brukar inte ta upp så allvarliga ämnen på den här bloggen. Men med den senaste tidens utveckling i min hemstad så är det dags att kommentera situationen. Alla har rätt till en åsikt och detta är min

Den senaste tiden har två allvarliga våldsfall utspelat sig i vår hemstad Gällivare och det är helt oacceptabelt och fördjävligt. Våldet finns överallt men det märks väldigt tydligt när det drabbar en litet samhälle som Gällivare. Jag läste senast idag att överfall och misshandel har ökat markant i Malmö det senaste året. I Finland har två skolmassakrer utspelat sig på en kort tid.

Våldet finns överallt, om du frågar dig själv eller din kompis när den senaste gången de var i ett slagsmål säger många i skolan, det är även min erfarenhet. Mellanstadiet och högstadiet var en hundgård där rangordningen snabbt skulle sättas upp. Med de svagaste eller de som var annorlunda på botten. Du kommer med största säkerhet aldrig igen hamna i en miljö som är så våldsam och elak som skolmiljön. Det skulle vara om du inte hamnar i fängelse eller liknande.
Alla har erfarenheter av våld från sin skolgång för mig var det senaste och förhoppningsvis sista gången som jag slogs och blev slagen. Barn kan vara riktigt elaka med varandra, de har de flesta av oss varit och blivit utsatta för. Det har jag upplevt både under min egen skolgång och när jag arbetade som lärarvikarie....
Men vi växte upp och vi lärde oss att det är helt meningslöst och totalt hjärndött att slåss för vilken än anledning det kan vara. Att få sin vilja igenom eller att bli uppmärksammad av omgivningen. Den enda gång du egentligen behöver slåss i vuxenlivet är om du blir överfallen och det händer tyvärr allt oftare i vårt land har jag förstått.

Men en del barn som använde våld i skolan fortsätter att använda våld i senare i livet, en del växte inte upp. Det finns vissa som har uppfattningen att det går att lösa en konflikt genom att slå någon annan på käften. I vår hemort Gällivare finns det mycket våld det är faktum. Det räcker med att gå ut på en av de två krogarna en fredags kväll för att se ett slagsmål. Jag har alltid tyckt att det är lite charmigt och pittoreskt med de här slagsmålen som oftast är renhåriga. Jag tänkte att när du går på Gällivares cowboy saloon så får du räkna med lite krossat glas och näsblod.

Men det är nog läge att omvärdera den åsikten. Människor som använder våld för att lösa en konflikt en drucken fredagskväll har en större chans att använda våld i andra situationer med. Det gäller i relationer med sina kompisar, fruar, flickvänner och till och med barn. Jag är säker på att de senaste tidens uppmärksammade våldsbrott i Gällivare bara är toppen på ett isberg. Om du lyfter på locket till stugorna här ute så kommer du säkerligen hitta en hel del idioter som slår sina kvinnor, kompisar och barn.
Om vi går tillbaka till skolans hundgårdsordning. Vad var anledningen till att det fanns våld på skolgården?
Vi var osäkra, omogna och rädda. Vi tyckte helt enkelt inte om oss själva nog mycket för att klara av vettiga relationer till andra människor. En del vuxna barn lever kvar i den världen ännu.

De tycker inte om sig själva nog mycket för att klara av att bara gå därifrån när någon idiot ska mucka gräl en fyllefredag....
De tycker inte om sig själva nog mycket för att klara av att hantera livets upp och nedgångar utan våld..
De tycker inte om sig själva nog mycket för att klara av att ge kärlek till sina medmänniskor...

I media spekuleras det om alkohol, droger och matchokultur. Som att det skulle kunna vara en förklaring till vad som har skett. De flesta av oss kommer att dricka alkohol, varför? Därför att det är kul, vi vill tappa kontrollen, överdriva oss själva och uppleva mer än den vanliga vardagen. En del av oss kommer att använda droger av samma anledningar.
Med det sagt så vill jag inte uppmuntra någon att dricka alkohol eller ta droger. Det är livsfarligt och destruktivt. Det bästa för oss alla är att äta en stadig frukost och motionera regelbundet. Men alla har ett visst mått av destruktivitet inom sig. Det gäller din mamma, dig och Keith Richards i fallande skala

Jag vill istället angripa något som är dubbelt så farligt som videovålds filmkväll med tillhörande knarkbuffé. Nämligen rädsla, självförakt och bristande respekt för sina medmänniskor. Varför tycker en del människor på den här orten inte om sig själva? Jag förklarar här och med jantelagen icke längre i bruk! Jag vill inte enbart påstå att du duger,

du är rent av fantastisk! Så nu enas vi om det och så går vi ut och ger våran närmsta kompis en haj5 och en klapp på axeln. Nästa gång allt går åt helvete kom ihåg att du tycker om dig själv och att människorna runt dig tycker om dig. Motsatsen är de skräckexempel vi har upplevt här i Gällivare den senaste tiden.

För att citera Tysken- "Vad är problemet kan de inte vara lite snäll istället!" Jag vill även puffa lite extra för Mapei och Scotty the blue bunnys show: " Antijantelagen You are fantastic!" Det är en bögliberal hip-hop teaterföreställningen som handlar om tolerans och om att våga tycka om sig själv. Den borde vara obligatorisk i alla läroplaner på varje skola. Jag är övertygad om att den två meter långa manskaninen i glittrig blå dräkt och högklackat kan tina upp de mest frusna hjärtan..

Någon sa att jag är konstig men alla är konstiga, man måste bara våga vara sig själv och gilla den man är. Haj5..Smack!

//Apan//

Så här var det... Jag jobbade åt Frans August tältbyggning i sthlm för några sommrar sen. Det var en galen blandning av folk som var anställda. Balter som arbetade som att de var livegna slavar genom sitt öststats-bemanningsföretag. För en 70kr i timmen kanske. Det var även ett gäng srilankeser som var anställda där.

En kille som hette Sanjan arbetade tillsammans med mig en dag. Vi åkte runt i en liten lastbil och byggde tält på bakgårdarna hos sveriges överklass i Danderyd och Vaxholm. De skulle arrangeras lunhbjudningar och coktailfester. De flesta var väldigt trevliga och bjöd på kaffe och snackade lite med oss..

Jag började fråga Sanjan om hans ursprung medans vi satt fast i rusningstrafiken på Essingeleden en svettig sommar dag. Det visade sig att han var en föredetta tamilsk tiger. Tamilska tigrarna är en gerillaorganisation som håller till i norra delen av Sri lanka de strider för ett självständigt tamilskt område och är ökända för sina självmordsbombningar. Det är vad som brukar kallas för en terrorist-organisation av länder som Usa och frihetskäpar av människor i fattigare länder.

Sanjan hade stridit med tigrarna i de srilankesiska djunglerna och verkade vara tillfreds med det när han berättade det för mig. Brytpunkten för honom hade kommit den dag de skulle utföra en självmordsbombning. Hela hans grupp av gerillasoldater skrev ned sina namn och la dem i en stor kruka. Det var dags för en lottning från helvetet, det var dags att utse vem som skulle spränga sig själv och en buss med srilankesiska soldater i luften. Gerilla ledaren stack ner sin hand i krukan och drog upp en lapp på vilken Sanjans namn stod.

Han berättade för mig att han greps av panik, ställde sig upp och sprang rakt ut i djungeln. Han flydde från kriget och landet. Han stannade inte för än han smugglats i lungna, trygga Sverige. Jag tänkte att det är är inte klokt här brevid mig sitter en självmordsbombare som lyckats lura döden. Vi snackde på och det ena och andra. Till slut kom vi in på vad vi skulle göra till helgen. Jag skulle på fest vill jag minnas och Sanjan skulle ta Viking line färjan till Helsingfors och partaja loss.
Stopp, halt, dra i handbromsen insikten om våran globaliserade värld blev här lite väl stor. Den här föredetta Tamilska tigern ska alltså göra något så ur-svenskt som att supa sig drängfull, glufsa i sig buffé och styrdansa till ett coverband. Våran värld har blivit väldigt väldigt liten ha ha...

Vi började snacka om musik och jag berättade om M.I.A som är en srilankesisk tjej som bor i London och gör världens svängigaste clubmusik. Sanjan hade inte hört henne och det tyckte jag var synd för jag vet att hon kämpar mycket för att föra upp de Sri-lankesika frågorna på den allmänna dagordningen. När hon inte dansar runt i guldtights och rappar på cokney dialekt vill säga..

Så om du läser det här Sanjan vilket jag betvivlar. Här är M.I.A med en grym låt som heter sunshowers. Jag är glad att du inte sprängde dig själv i luften. Ta på dig dansskorna och bjud upp till dans på närmsta finlandsfärja..!