Raggarträff...träffande på många sätt..

Mitt bloggande har börjat halta men här kommer en redogörelse av förr förra helgens raggarträff på Nunisvaara folkpark i Gällivare...

Midnight sun meet har utveklats till en folkfest i Gällivare. Som alla andra subkulturer(ge dem 30 år) har raggarkulturen blivit riktigt folklig. Raggare som säkerligen sågs som ett hot mot moral och allmän ordning för 30 år sen kan luta sig tillbaka och se hur deras rövhängade och amerikanaråkande har assimilerats in i folkligheten. Dagens raggare har glassätande barnbarn i baksätet och pensionssparar som alla andra.

Klart det finns många nya aspiranter att ta på sig titeln samhällsfiender. Buset från Haparanda har skinnvästar med trycket boozehounds på och gör sitt bästa för att skräna och dricka sprit direkt från flaskan. Men hur mycket skada ska man hinna gör på samhällskroppen om man hänger i ett garage och skruvar i kolvar hela dagarna?

I vilket fall jag Paava, Tyskan och Flaket ville ju självklart delta i detta spektakel på något sätt. Paava har en välputsad grön Caddilac med 17 tums fälgar som passar utmärkt till sådana övningar. Så vi svidade om till hip hop video gangstrar och rullade in i Nuniisvaaras bil line up med dr dre i caddyns morrande högtalare. Alla deltagare inklusive oss hade förverkligat sin dröm av det stora landet i väst. Fast de flest andra valt att inspireras av sydstaternas rockabilly crusing stil med vattenkammade luggar och fnasiga skinnvästar ett ganska fegt och föråldrat val. Vi valde något betydligt mycket farligare och aktuellt än så, på tusentals trygga mil från det amerikanska svarta gettot hade vi plocka russinen ur kakan på hip hop kulturen. Vi stack ut från resten av sydstats joddlarna, i Gällivare midnight var det vi som var svarta, det var vi som var farliga, varje wiggers våta dröm..

Turen gick genom Malmberget och vidare in i Gällivare och gatorna kantades av pensionärer, barn och allt där i mellan. Med rutorna nere och stereon på max kunde vi rulla genom ett fullsatt Gällivare centrum och spela NWA´s fuck the police. Vi var offeciellt the shit och public enemys nr:1. Jag tror jag förstår tjusningen i det här kortege åkandet nu. Överallt står människor och vinkar som att president Kekkonen hade gjort entré. Att bli sedd verkar vara hela poängen och vem vill inte bli det ett grundläggande mänskligt behov . Typ här är vi... vi kör raggarbil och skäms inte över det utan är tom stolta, som gay pride fast utan glittret...

Nå väl jag vet inte om poängen gick fram hos de andra deltagarna just hur pass svarta och farliga vi var. De tyckte nog att det var mest trevligt och små mysigt att se på våran fina bil och lyssna till den rytmiska musiken som mullrade från vår baklucka. Men för mig kommer midnight sun meet 09 alltid vara den gången jag fick förverkliga min dröm om att vara cool på det där farligt svarta amerikanska sättet..


Det här möter...

 

Det här... Den här inspelningen är från New orleans publiken är full av andra unga vita män whit an attityd och Ice cuben berömmer dem som "The hardcore crowd"...De kunde säkert inte fått en finare komplimang en så.  



Det är kanske så här raggarträffen kommer se ut om ytterligare 30 år när dr dre och snoop är den huvudsakliga inspirationen...
Nåja riktigt så här mkt ass lär det inte bli på någon tillställning på den här sidan om Compton.

//Apan//

Ta oss dit Thin Lizzy...



Det är inte bara Phil Lynoths byxor som är snortajta hela cowboy låten är rätt tajt... Svänger bra det här, brukade lyssna mkt på Thin Lizzy förut det är nog dax att återupptäcka dem. Det känns som att de fått till en lyckad kombo av soul och hårdrock. Många gånger när musikstilar ska slås ihop blir det inte så bra.. Inom genren Rap/metal blev det ganska många bottennapp. Min Clawfinger skiva kommer inte fram många gånger ur fodralet nuförtiden..

Håll till godo med en irländsk afroman i Sydney så länge..

//Apan//

Jag har lyckats igen....

Hoj lämnade in apmobilen på rep på en bilverkstad här i gve i dag. För att kunna ta mig till jobbet medans min bil var på rep fick jag låna ägarens Toyota... sweeet den var rätt stökig och väl inrökt men med en pigg motor under huven. När jag kom fram till jobbet så kom jag ihåg att jag har nyckeln till mitt klädskåp satt på nyckelknippan som är kvar med apmobilen och mekanikerna. Faaan gasar och stressar så jag bara kommer lite sent till jobbet.

Nå väl jag drog ut till gruvan och borrade de hål jag skulle tills min arbetsdag var slut. Då går jag ut på parkeringen för att hitta den silver metallic Toyota corolla jag lånat. Hittar den låser upp dörren och sätter nyckeln i tändningen. Men den går inte att vrida om jag ruckar och tjorvar.  Faaan

Funderar på om jag ska gå ut och fråga någon av de andra gruvisarna om hjälp. Men kommer på att det kan man ju fan inte göra. Det är ju mest män som jobbar i gruvan och bland de män som jobbar där finns det en outalat uppfattning om att man ska reda sig själv, kunna sina motorer och inte vara kärringaktig.
Om jag inte ens kan vrida om tändnigen i en gammal Toyota så ska jag då knappast visa det för resten av motormännen.

Så det blir livlina nr 2 ring en vän.. jag ringer Pappa han har en gammal bil och vet säkert vad han talar om, lungt och pedagogiskt förklarar min far att jag ska vrida på ratten så att rattlåset släpper. men utan framgång. Faaan


Livlina nr 3 ringa till bilens ägare. det här vill jag helst inte göra, förklara för en bilmekaniker att jag inte kan vrida om tändningen på en Toyota. Ja ja tänker att efter han har sett apmobilen med trasig blinkers och bumperstickers har han nog förstått att jag inte direkt är Bosse bildoktor. Så jag ringer och förklarar läget, jaha säger han vad konstigt det problemet har jag aldrig haft. Kollar runt i bilen börjar ana oråd var inte det mycket stökigare här i morse joo och det luktade cigaretter. Jag frågar vad han har för registerings nr och det visar sig att jag sitter i fel jävla bil. En silvrig toyota av annan men liknande modell. jag har tagit fel bil säger jag till mekanikern jaha säger han och lägger på.

Nycklarna till gamla Toyotor passar tydligen i vilken Toyota dörr som helst men inte i tändningen som tur är för då hade han fått fel bil och det blir svårt att förklara. I andra raden brevid står den rätta Toyotan som startar på ett nafs.

Åker och hämtar ut min kära apmobil mot en avgift på 2500kr i repkostnader och blir ganska mycket skarttad åt, med all rätt. Men jag har kommit på en sak om jag bara hade gått ut för att fråga efter hjälp hade jag säkert sett den rätta bilen. Jag vet ju själv att jag inte har någon koll eller mest inget intresse av bilar så vad har jag att skämmas för. Världen är full av olika mekaniker och behöver inte en till. Jag kan ju baka och bjuda på bullar medans de mekar....eller nått.

Nu vet ni lås era bilar och hem så jag inte tror mig ha hittat rätt... men fel och förvirrat...


Öhhhhh finns det två!?
//Apan//


Apan pryar som livscoach

Vi lever i en värld där personlig förmögenhet eller att bli rik är samma sak som att vara framgångsrik, det kanske tom anses vara det enda sättet att betrakta framgång.

I vintras hade jag och Tysken en föreläsning för 11åringarna i hoppprojektet om idrott, kost och hälsa med anledning av att Gällivare kommun är den kommunen i landet som har flest överviktiga barn. Det var tysken mammi Vanja som tyckte att vi skulle vara lämpliga att hålla i ett sådant projekt eftersom vi allt som oftast är ena levnadsglada skitar som är ute och rör på oss mkt..

I varje fall vi talade ganska mkt om snowboardåkning och jag berättade att jag har åkt länge, är ganska bra på att åka, tävlat en del osv.. Direkt när dessa små kanttar förstått att jag var någorlunda framgångsrik inom det jag håller på med kom frågan... Har du tjänat mkt pengar, är du rik? Det är jag ju inte förklarade jag. Det är ganska få som lever professionellt på idrott i denna värld vilket kanske inte är så konstigt.. Du ska vara jävligt bra, ha en del tur och rätt kontakter..

Det intressanta var i vilket fall (som tysken och jag diskuterade senare efter föreläsningen) att dessa 11 åringar redan hade lärt sig att framgång är samma sak som rikedom, det har präntas in i unga år att lycka och framgång betyder mkt pengar. Det här är självklart ett omöjligt ideal att leva upp till för den större delen av oss. Eftersom att vi befinner oss i Sverige kan man väl säga att de flesta av oss redan fötts in i rikedom, vi behöver inte kämpa för vårt dagliga bröd på samma sätt som nigeriansk cykeltjuv. Vi har råd med lyxen att må bra, men likförbannat gör många inte det.

Tillbaka till idrotten, på varje snorik Peter Forsberg går det en arme av kalle anka cups medelmåttor som harvar på med snoriga små näsor. Lagen toppas och man elitsatsar redan från unga år tills de som inte håller måttet slutar. Skidisar nöter bort all åkglädje med portharvande i isiga pister och när de flesta gått ut skidgymnasiet så slutar det. På många sätt är snowboard för mig och många andra en fristad från allt det här. Jag och många andra fantastiska människor jag träffat denna vinter har ylat och lekt sig ned för snöiga berg i jakt på vad? Glädje och känsla antar jag....

Här är framgång något helt annat än att tjäna mkt pengar i den här bubblan där jag och många andra lever är att vara framgångsrik i slutändan att må bra. Där har vi det Framgång=Må bra!

Det låter ju otroligt enkelt, självklart vill jag som alla andra ha ekonomisk trygghet till att kunna ta för mig av det som erbjuds där ute. Jag har ett jobb och kan försörja mig själv det känns bra, alla har inte den lyxen..

Men även förra våren när jag var ganska bankrutt fanns bs airs... Även nu när jag har ett jobb och lön finns bs airs! Jag kan göra bs airs! Rörelseglädje värlen är full av den, var just ut och joggade i mittnatsolens sken längs Kalix älv och lyssnade på Fleet Foxes i mina hörlurar.. Det var fantastiskt fint!

För mig är detta att vara framgångsrik i apuniversum råder dessa naturlagar...
Så låt sommaren rulla in som den brukar göra så ska vi snorkelpimpla, forsränna, bestiga bergen, bomba backarna, och försöka surfa vågorna


Det finns fortarande Bs airs!

//Apan//


Spisa smooth jazz

Min Mor är en Jazzkatt hon brukar spela den här live skivan Med Keith Jarret inspelad i Köln 1975.
Egentligen växlar Keith mest mellan G och Gmoll men sättet han flippar ut på i denna live improvisation är faktist otroligt vackert att lyssna på...

Har du tio minuter över kan du ju klicka här och spisa lite jazz


Vilket affro vilken känsla, håll utkik efter de små grymtande skriken som Keith ger ifrån sig när han hittar en musikalisk kick... Hgnuuu!  Ooooo!

//Apan//


Häj Blogg!

Its been a long time i shoulent left you whitout a blogginlägg to step to... stäp to stäp to

Ja det har liksom inte blivit så mkt bloggande den senaste tiden. Inte för att jag är trött på livet och låst in mig i en källare.. Näää jag är nog en rätt glad skit. Har jobbat nästan 90 timmar förra veckan så det rätt intensivt.
Idag var min sista dag på Lkab, imorgon börjar mitt nya jobb ute på Aitik ska borra nedåt istället för uppåt. Det sägs att det är lågkonjuktur men jag verkar ha hittat en bra räkmacka att glida på..

Spelar även en hel del musik och försöker klura ut nya melodier på min Ibanes gitar till framtida gnarly boys jams..
Men också till mitt nya solo projekt som går under arbetsnamnen "Apa mot monster" har gjort en tre låtar som jag tänkte spela in i sommar hos Hakkas Rik Rubin David Väyrynen... Det är svårt att skriva låt texter. Hitta balansen mellan att vara klyschig och pretantiös. Men det svåraste är väl kanske att besegra sin egna självkritik... som sagt Apa mot monster...

Men framförallt är det kul jag ser fram emot att släppa ett svängit gitarr nr med bror duktig filosofi lyrik på...
Fan nu ska jag sluta vara så jävla själv ironisk, nu ska jag vara friggin Torsten Flink.

Nä det kommer aldrig gå det blir ett apflin och tappa bort allt jag äger i vanlig ordning..
Oj oj dax att gå och lägga sig... Det snurrar i min skalle.


Natt!

//Apan//

Fink... A sort of revolution



Ohoj blev tipsad av tysken om denna fantastiska låt som han tyckte att jag borde lägga in i ap-repertoaren.
Det gör jag gärna om jag klarar det, ska klia mig i huvudet och pilla på gitar strängarna..

Otroligt skön låt i alla fall. Denna britt som kallar sig Fink precis som den lilla fågeln har skivkontrakt med ninja tunes. Ett bolag som jag mest  förknippas med drum n bass och tripp hop...

Den här sortens svävande souliga gitar plockande musiken är något som kommer snurra mkt i min playlist iaf

Mkt nöje

//Apan//

Bild från Sonnenkopf i Mars



Hittade den här bilden från vinterns puder shredd i Österriket.. Det här var en av de sjukaste puderdagarna i mitt liv.. Så jag passade på att hänga ut en slob bland trädtopparna..

//Apan//

En galen vecka på sveriges tak..


Pelikan Janne bs7 best of times..

Kom just hem från en riktigt grym vecka uppe i Björkliden. Jag, David, Ingemar, Tegis, Peter Ström mfl gled runt i formation uppe på bergen. Sol och slask åkning i rolig terräng med sköna människor blir inte mkt bättre än så.
Vi filmade in lite ripping till den nya allian filmen som fira märkets 10års jubuleum. Kommer släppas nästa höst som gratis film.
Björkliden backade upp oss med lån av skotrar stort tack till dem! Vilket gjorde det möjligt för oss att hitta en massa bra åkning i dalarna runt Låktatjoka. Det vart långa snowboarddagar, många gånger hade jag fötterna en 10 timmar i mina genomsura thirtytwo boots. Men även om boots och kläder var sura var humöret på crewet allt som oftast på topp och jag tror att vi lyckades filma in några riktigt goa snowboard moves.

I Fredags var det pelikanflyget i Riksgränsen en snowboard skid uppvisning där det även delades ut priser i olika kategorier. Peppet var på topp och hoppet var riktigt bra. Vi brände genom tunneln under järnvägen och ut för hoppet för att sedan landa i en kokande gladiator arena mitt framför hotellets after ski. Som åkare kände jag verkligen trycket och peppet från den ölmarinerade afterski publiken. Tydligen var apstilen uppskattad för jag fick pris för best style... Ni vet den stylen knogarna i backen och svankande put stjärt.. Ja den var uppskattad så jag tackade och tog emot mitt pris som bestod av lite kläder, sovsäck och en 20 dagar liftkort i Riks.

Om jag ska backa lite i tiden så var det även bbo för drygt en vecka sen. Det var en jäkligt bra bana som bojsen hade shapat ihop, otroligt kreativ och kul. Det fanns tunnlar, knepiga hopp och quarterpipes med svampträd ovanför.
Den här gången hade vi inte samma flyt med vädret som tidigare år. Det regnade och blåste om vart annat. Men vad kan man göra det är bara att shredda.
Gick inget vidare för mig den här gången jag skrotade bort mig i kvalet men sörjde inte länge för det. I finalen frågade Fille mig om jag ville ansluta till att åka tandem med han ned för banan, alltså två och två som ett tag team. Självklart ville jag det så vi lekte oss ned tillsammans, Fille gjorde ett nästan stompat försök på sitt livs första dubbla backflipp... Vilket vild skinn! man blir imponerad av grabbens åkglädje och dedikation.. Big up från apfarbror!

Start på bbo ja det är ett tunnel dropin till vänster, när såg du det senast?

Det var en uppgörelse mellan Kiruna och Gällivare i finalen och jag kan stolt säga att vi gick som segrare ur den bataljen. Det var jäkligt kul att se Gälka Warriors Ingemar Backman, Markus Pittja och Jonas Poovi i topp på prispallen.
Jag fick pris för mest efterhängsamma åkare anagligen för att jag lyckades snejka in mig i finalen. Men det är det som är det fina med bbo vill du ha en kompis att åka med i finalen så kan du ha det, det är inga fis poäng som ska jagas. Bara pur åkglädje. Vi snackade om att göra om startfältet till nästa års tävling, dela upp i tag teams där åkarna åker två och två. Kan bli riktigt fint, snowboard ska ju åkas med ens kompisar.


Ooooo bajbä..
På kvällen var det bbo banket med grillbuffe. Jag och en Andreas Karkia teamade upp som trubadurer. Vi repade 30min i hotellobbyn sen klev vi upp på scen och rev av ett gäng låtar med gitarr, munspel och sång. Responsen vi fick från publiken var fantastisk stort tack till alla som lyssnade och gav oss en massa uppmuntrande komplimanger, det värmde aphjärtat.

GW lööv

Tack till Gälka Warriors, Kiruna Krossar, Björkliden, Riksgränsen och alla pojkar och flickor med handen på hjärtat och huvudet bland molnen.. Vi ses snart igen!

//Apan//

Vi slutar på topp!



Snowboard säsongen på Dundret har börjat komma till sitt slut, offeciellt iaf eftersäsongen är rätt sweet oxå. Vi kan ta med en grill och köra några hittar pipen.

I alla fall så har vi något stort på gång på Fredag.. Ni lär ju komma dit!

//Apan//

Påskgästinlägg från Kajsa en tjej med hjärtklappning

Nu har jag landat, på påsklov i Gällivare har jag installerat mig i Tysken och Apans residens. Efter en natt på jobbet flög jag upp i morse. Vi drog i gång i ett rasande tempo med styrke och löpträning på kupan. Allt var sig likt där sedan början av 90-talet då jag var stamgäst. Sprang en halvtimma på löpbandet och kollade på hemmafru-TV. 

Jag tog sedan igen alla tappade kalorier med en pizza hos en kompis där jag kände mig som hemma och somnade på golvet. Sedan brakade det åt h-vete, nästan iaf. Råkade sladda i diket då jag hämtat Johan på jobbet. Vi fick våra små hjärtan i halsgropen men klarade oss oskadda. En snäll man drog loss oss och nu sitter vi här och varvar ner med en kopp mint thé. Det har snöat hela kvällen och jag hoppas att orion kan ta oss till Dundret i morgon, Det ser lovande ut trots allt!

//Karin//

Gälka Warriors är snela!



Titta vad jag hittade på Idre Fjälls hemsida!

Gälka Warriors goes to Idre... Foto kollage



Hård media bevakning på den här backflippen... Hur många snowboardåkare krävs det för att skruva i en glödlampa?
En som skruvar och 5 som fotar..

Den här bilden på mig är ifrån Gälka Warriors sessionen i Idre det finns en massa fina bilder från 8 olika fotografer här

Tjekit!

//Apan//

Tufft Schema

Det blev en lång dag igår började med att kliva upp kl fyra och dra till gruvjobbet där det borrades och dracks kaffe.
Efter jobbet tog jag en nap sen var det bara att dundra upp till Harrys där gälka warriors huserade för aftonen och bjöd på partaj för allt och alla, själv gled jag runt med en kopp kaffe i näven och hejade på folk.

Det hela var en mycket lyckad kväll, jag kände mig först lite tveksam till att spela. Två killar som kallade sig för läderlapparna spelade för en entusiastisk publik med klassisk svensk trubadur musik a Creedens och Eagles. Men det är inte sånt som jag spelar, i vilket fall så visade sig läderlapparna vara två riktigt hyggliga killar från Gävle. De hjälpte mig och Anton Joensu som också spelade med att plugga in våra gitarrer och ställa in ljud till rätt nivåer.

Det gick bra att spela och jag fick mycket possitiv respons från alla möjliga sorters människor som var på plats och drack öl, Mitt försök på Sly stones Everyday people vart något nervöst och taffligt. Men som en gubbe från Luleå som var där med sin fru sa till mig. - Var inte nervös, Bob Marley var aldrig nervös han var hög.... ha ha

Efter vi lirat så Djade Tysken och Cribbler, det bjöds på vansinigt svängig musik. Min favorit var Michael Jackson klassikern Dont stop till you get enuff. Det var bra tryck på det lilla dansgolvet och jag hade för fullt upp med att ge high fives och göra svettiga dansmoves för att kolla på klockan. Helt plötsligt var den 2 vilket betyder att den egentligen var 3 eftersom det var vårdagjämning i natt. Det betydde att jag skulle börja jobbet om 2 timmar.

Kände mig ändå i relativt bra form så jag skjutsade lite folk, bytte kläder och satte mig och tog en kopp kaffe och en macka i en sorts supe/frukost tappning. Då rullar efterfest crewet in och börjar skramla. Ja det var inte så mycket att göra mer än att hänga ut och se glad ut så det var det jag gjorde. Vi resonerade om att packa in hela gänget  på 8 pers i bilen och fortsätta partajet på 815 meters nivån vilket som tur var det aldrig blev någon verklighet av.

Ja ja vidare till vitåfors industriområde, bytte om, drack ännu mer kaffe och mötte upp med kollegorna som var förvånade över att jag var så tidigt på plats. Ja flitets lampa lyser kan man väl lungt säga. När man hamnar i det där övertrötta zombie tillståndet går det ändå ganska bra att jobba vilket jag gjorde dock med ett väldigt mosigt huvud.

Nu ska jag sooooova som ett litet barn... och det till tonerna av Marvin Gaye och Eric Sermon
Just like muuusic! Vad gör man inte för lite sweeet music missar en natts sömn t.om

Natt natt

//Apan//

Pow...wow



Stannar till och flåsar i 70cm nyfallna puder centimetrar... Vansinnig dag i Anton

//Apan//

Vi går mot en ny istid...

Idag har jag kört Sonenkoph.. För er som har varit i Whistler så är peak to creek åket snarlikt detta... fast bara sjukt mycket bättre, mer snö, mindre folk, mer pillows och mer pepp..

Skulle tro att det var den bästa skogsåknings dagen jag någonsin har gjort. Drog runt med två duktiga skidåkare som heter Adam och Ludde , två sköna dudes med karlstadsdialekt.

Glidit runt i stora öppna, branta skogsgläntor med bottenlöst puder och slängt iväg bs air´s och stalefishar på stora fluffiga pillows.. Många apskrik har det blivit idag spontana yeeeäääs! som ekar mellan träden.

Nu är jag heeelt slut måste vila mig..

Vi hörs 

//Apan//

Det gör inget annat än snöar

Jag tror att det kom 80cm i natt... Vi var uppe med den tredje första kabinen i morse.. Runt om i dalen small det från lavin sprängningar... Helt sjuk puder dag.... bottenlöst.

Nu ska jag laga vegetariska wraps sen ska jag göra en Östertikisk skidshow. Det blir väl typ fackel slalom och fyrverkerier och så ska vi köra en något hopp... Kommer bli lajbans..

Ska förska hinna blogga lite mer.. har bara så fullt upp med att ha lajbans... moha ha ha LAJBANS!

//Apan//

Mina vänner heter konstiga saker..

I likhet med rapgruppen Wu tang clan från Staten Island New York är Gälka warriors ett grupp människor med otroligt många smeknamn... Där Wu tang har Rakewon the chef och Old dirty bastard har vi Monkey Grillz och Grismaster Stiven.
Många av mina kompisars telefonböcker ser ut som uppsättnigen till en barnteater. Låt oss ta en närmare titt på några av de här smeknamnen och hur de blev till...


Markus Lemke: Tysken, Tyskland. Ja han är trots allt halvtysk något som ses som otroligt exotiskt uppe på de här breddgraderna. Att kalla en 26 årig snubbe som bor i Gällivare för Tyskland är roligt. Det betyder att hela Bundes republiken bor på barnhemsvägen 4 och gillar att gå och bada på Onsdagar och Fredagar


Markus Pittja: Maxibit, Mackan P, MCP, Big Mac. Inte så märkligt att kalla honom för Mackan P men Maxibit är något knepigare. I Usa finns det en rappare som heter Xibit han brukade lägga verser om att dricka sprit med rapgruppen Alkoholiks, de har leverat klassiker som "Only when im drunk". Nuförtiden är han programledare i Mtvs motsvarighet till trafikmagasinet, Pimp my ride. Men maxibit är varken överdrivet glad i sprit eller har en grym bil. Hans Skoda pickis är rätt grym iofs. Jag tror att han kan ha hittat på det här namnet själv för att höja sin street cred. Men det låter bra så vi kör på det


Jenny Dagbro: Benny. Att en av de få tjejerna som orkar med att hänga med våran apflock går under samma namn som en 53 årig bilmekaniker är kul. Men hon är i fint sällskap med Benny med håret som är en Gällivare legendar och Benny Andersson som har turnerat runt världen i platåskor, sålt en miljard skivor och köpt hela jävla Mariatorget. Benny Dagbro Gran kan sträcka på sig och borsta av sin lila dreadlocks.


Johan Airijoki: Apan, Ap-arne, Blapan. Jag har med åren blivit synonym med det ludna djuret som mest hänger runt och äter blad hela dagarna, Michael Jackson hade en som hette Bubbels han kunde röka cigarr och åka rullskridskor. Jag röker inte men åker gärna skejtboard. Under min karriär som lärarvikarie brukade några ungar kalla mig för Apmannen. Jag som tycker att det är viktigt att visa respekt för sin lärare föredrar Herr Apa. Har man som jag ett ap-index på plus 13 centimeter i armspännvidd så får man allt heta apan. Man får ju inte välja sitt smeknamn det blir en tilldelat.


Fredrik Tegebro: Tegis, Tengil, Vesslan, Tenga.
Under snowboard sm i Idre 2003 så förbannade sig den två meter långa snowboard tränaren Stommen över att han hade blivit omkörd och av med sin kvalplats i boardercross av som han sa
- Den där lilla jävla vesslan! Tegis är en snabb kompakt liten man som är en jävel på att boarder crossa. Mycket vansinne hände den helgen några av ledorden var. Hundspannskälke, Axel ur led, Öl, Slagsmål, Kung Karl Gustav, Sm silver, Tommy svär på Tv, Lastpall i köket, Natt bacon stekning, Ulrika och hennes Mamma. Backsspeglar. Efter den helgen Blev Tegis Vesslan med hela Gälka Warriors


Jonas Poovi, Pookie, Slangen. Pookie låter ju otroligt gulligt som en japansk seriefigur kanske. Ullig liten sak med stora ögon och han är ju rätt göllig Pookie.


David Larson, Magic Dave.
Som ett basket proffs eller en trollkarl. Ett nickname som inger respekt och höga förväntnigar. Man förväntar sig nästan att han ska levitera fram i skinnbyxor mitt i en rök och lasershow med två vita tigrar vid sin sida. Riktigt så dramatisk är inte hans uppenbarelse men han hänger mkt med en tibetansk terrier som heter Gandalf, han och Dave har likadana frisyrer det får duga.


Stefan Älgamo, Stiven, Gris master stiven.
Ja det här är nästan inget smeknamn, han heter så gott som Stiven nu mera, om några år kommer prästen säga tager du Stiven till att älska i nöd och lust till någon icke ännu fastställd lady friend. Det kommer antagligen stå Stiven på hans gravsten också... ta i trä.


Andreas Karlsson, Flaket, AK.
Andreas blev Flaket när han satte i sig ett flak starköl på 24 timmar. De sista burkarna klämmde han i sig på efterfestens morgontimmarna medans Toski nafsade i sig lite statoil stulen skinka. Det var en blöt kväll. I Canada går han under nicket AK eller som man säger på bro.. Äj Kääj. Jag tror att AK är en förkortning för delstaten Alaska också där AK har släktingar passande nog

Bubblare....
Christoffer, Cribbler. Fint nickname låter som något sorts skaldjur, tänk dig några smörslungade cribblor mmmm
Andre Larsson, Dre. Lite Som hip hop doktorn dr dre
Jonas, Projektor Jonas, Pro Jo. Jätte konstigt smeknam. Undra om det finns några fler dudes med elektronik öknamn typ Skanner Johnny, Fax Stefan, Hemma bio Kajsa. Förklaringen är att han brukar hänga upp sin projektor och projicera film på väggarna när vi har Gälka Warriors fester

Det finns många många fler det här var bara ett ax-plock. Jag hade kunnat göra en hel artikelserie i ämnet. Ni som inte blivit omnämda behöver inte ta illa upp, men nu har jag skrivkramp i tangent tassarna...

och jag kallas
//Apan//

Bläck på ditt blad!

Jag är själv en stolt medlem i Klubb Kniev. Jag har en Lappkniv tatuerad under fotknölen. Erik Pavasson gjorde den på mig. Det var första gången han höll i en tatuernings maskin men den åttonde lappkniven i klubben.

Just nu är vi 24 stycken kniev gaddade tappra gossar, jag skulle gissa att det finns fler Moraknievar för tillfället. Men lappkvinvarna är på strak frammarsch. Alla tatueringar är gjorda på och av glada amatörer under det vakande ögat av en bladig professionell tatuerare som går under smeknamnet Gonzo.

Det är ett gäng fina gossar som har gjort plats för en liten taggig kniev under sin fotknöl. Så sänk blicken ned mot golvet nästa gång du sitter i bastun du kanske har en kniev kamrat brevid dig. Det är inga damer som har nappat ännu på kniev gaddningen men det är nog bara en tidsfråga innan vi får se ett snitsigt "ladyblade" på en modig ung dam.



En samling vassa knievar


Erik P spinner loss på mig med nålen som gick under öknamnet köttplogen aj aj


Mackan P och Mackan T bytte samiska Niibis med varandra


Min färdiga kniev, jag svettades sedan ut hälftat av grafiken i bastun och snowboardbootsen
Det står nu mera "Lappi I"


En grafiker som heter Marc Strömberg har tagit kreativt tatuernade till nästa nivå, Han har nummer tre av sin egna tidning "Tare Lungt" intatuerad runt sitt lår. Där går det att läsa intressanta artiklar om x-kromosoner, jättebläckfiskar och pandor eller lösa en rebus om du lyfter upp hans shorts byxben.. Informativt underhållande skulle jag säga.... tare lungt Marc!

Läs senaste nummret av Tare lungt här

//Apan//

Award Tour!

Den 2a Mars flyger jag från Gällivare till Innsbruck och drar ut på en snowboard turné till och med den 20 Mars.
Vore kul att hälsa på Marielle i St Anton, kanske åka till Italien det är mycket snö där. Planerna och ideerna är många. Så det är bara att packa väskan igen...

Lappland i all sin ära men just nu är det 30grader kallt. Snart sitter jag och läppjar en espresso och ser ut över de snötyngda europeiska alperna med vårsolen stekande i nyllet oj oj så grymt peppad

Jag återkommer när jag har mer info...  Här är dagens resepepp låt Award tour med A tribe called quest



Här står jag och fluktar in några fina lines i Mayerhoffen, det är nått i den stilen jag hade tänkt mig..

//Apan//


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0